O__________O
Nu har jag två huvudbryn som jag gärna skulle få rätsida på. Om det finns någon vänlig själ som kan kasta ljus över detta är jag den evigt tacksam.
Okej, huvudbry #1. Det här är nog gammalt för några av er, men för er andra. Ni kanske har en bra lösning. Hör här nu, om man säger att en dammsugare suger.. Hur ska man tolka det då? Betyder det att den är riktigt dålig eller är den bra för dess sug. Det är sånt jag kan bli galen på när jag är ute och vandrar.
Och det är ju min absoluta favoritsysselsättning. Vandra alltså, inte bli galen. Jag vandrar överallt. Fotriktiga skor och vandringsstav. Helst en kåsa för att tillgodogöra mig vätska från vattendragen. Och sen nynnar jag på Nordmans gamla superverk, Vandraren. Ibland sjunger jag den för full hals, men det är bara när jag tror att ingen ser mig.
Lite så här ser jag ut.
Huvudbry #2. Jag håller ju koll på svenska dagstidningar en hel del här borta. Jag vill ju inte missa vad som händer 1748 mil bort. Eller hur långt det nu är. Och vid ett flertal gånger har jag stött på det här med att ha delad ekonomi. Ofta är det par som det handlar om. De säger att de har en delad ekonomi. Och här blir jag så himla konfys. Ju mer jag tänker på det, desto mer hatar jag frasen "delad ekonomi".
Vad betyder det? Är det delad som i gemensam eller delad som i åtskild?? Varför ska det vara så himla krångligt???
Okej, huvudbry #1. Det här är nog gammalt för några av er, men för er andra. Ni kanske har en bra lösning. Hör här nu, om man säger att en dammsugare suger.. Hur ska man tolka det då? Betyder det att den är riktigt dålig eller är den bra för dess sug. Det är sånt jag kan bli galen på när jag är ute och vandrar.
Och det är ju min absoluta favoritsysselsättning. Vandra alltså, inte bli galen. Jag vandrar överallt. Fotriktiga skor och vandringsstav. Helst en kåsa för att tillgodogöra mig vätska från vattendragen. Och sen nynnar jag på Nordmans gamla superverk, Vandraren. Ibland sjunger jag den för full hals, men det är bara när jag tror att ingen ser mig.
Lite så här ser jag ut.
Huvudbry #2. Jag håller ju koll på svenska dagstidningar en hel del här borta. Jag vill ju inte missa vad som händer 1748 mil bort. Eller hur långt det nu är. Och vid ett flertal gånger har jag stött på det här med att ha delad ekonomi. Ofta är det par som det handlar om. De säger att de har en delad ekonomi. Och här blir jag så himla konfys. Ju mer jag tänker på det, desto mer hatar jag frasen "delad ekonomi".
Vad betyder det? Är det delad som i gemensam eller delad som i åtskild?? Varför ska det vara så himla krångligt???
Mylo Xyloto
Jag är inte en illegal nerladdare. Har aldrig varit, kommer aldrig bli. Allegedly. Idag har jag köpt ett nytt album, det släpptes tidigare i min stad än på många andra platser. Score.
Om ni inte själva har valt att sponsra Coldplay tycker jag att det är en bra sak att göra slag i. Och sen kan man surfa in på någon lämplig sajt och titta på deras musikvideo till Paradise om man inte har sett den redan. Chris Martin bär en elefantkostym som jag gärna skulle vilja ha. Varm och så. Och mycket fin.
Igår avslutades rugby-vm. Folk åkte runt och tutade hela natten, i segerglädje. Nya Zeeland vann till slut. Och det är ju himla bra! Enligt någon absurd statistik ökar våld mot kvinnor med 20% när Nya Zeeland förlorar en match. Så det är jättebra att de vann hela skiten. För kvinnornas skull.
Jaa, det var väl det jag hade att säga.
Om ni inte själva har valt att sponsra Coldplay tycker jag att det är en bra sak att göra slag i. Och sen kan man surfa in på någon lämplig sajt och titta på deras musikvideo till Paradise om man inte har sett den redan. Chris Martin bär en elefantkostym som jag gärna skulle vilja ha. Varm och så. Och mycket fin.
Igår avslutades rugby-vm. Folk åkte runt och tutade hela natten, i segerglädje. Nya Zeeland vann till slut. Och det är ju himla bra! Enligt någon absurd statistik ökar våld mot kvinnor med 20% när Nya Zeeland förlorar en match. Så det är jättebra att de vann hela skiten. För kvinnornas skull.
Jaa, det var väl det jag hade att säga.
Mina lägenhetsvänner
Är 'graphic designers' som det så vackert heter. De skapar. De är kreativt lagda.
Ganska intressant för mig som föddes utan kreativitet.
De senaste veckorna har de haft många sömnlösa nätter då de sitter med grafikprogram. De sitter framför sina MacBook Pros när jag går och lägger mig och jag hittar dem på samma ställe när jag vaknar.
Men emellanåt tar de raster. Och då tycker de att de är jätteroliga. Se här vad jag fann när jag skulle till min första arbetsdag.
Jaa, det är alltså en lapp på varje trappsteg.
Och här är Rob-ert. Han är en rob-ot. Tydligen.
Och Rob-ert lånade min t-shirt och mötte mig när jag kom hem kl 18.10 (mycket sent!). Han har tydligen programmerats till japanska. Eller nåt.
Ganska intressant för mig som föddes utan kreativitet.
De senaste veckorna har de haft många sömnlösa nätter då de sitter med grafikprogram. De sitter framför sina MacBook Pros när jag går och lägger mig och jag hittar dem på samma ställe när jag vaknar.
Men emellanåt tar de raster. Och då tycker de att de är jätteroliga. Se här vad jag fann när jag skulle till min första arbetsdag.
Jaa, det är alltså en lapp på varje trappsteg.
Och här är Rob-ert. Han är en rob-ot. Tydligen.
Och Rob-ert lånade min t-shirt och mötte mig när jag kom hem kl 18.10 (mycket sent!). Han har tydligen programmerats till japanska. Eller nåt.
Blev inringd..
Av nån som ville ha ihjäl mitt stillsamma liv. Så blev TVINGAD att gå upp och jobba idag.
Så jag traskade dystert iväg imorse. Hittade så småningom fram till customhouse quay där min arbetsgivare i några veckor har sitt HQ. Tycker syftningsfelet är tillräckligt lustigt för att inte radera.
Apple har släppt en ny programvara. iOS 5 kallas den. Om man är cool så har man styrt upp detta.
Jag har alltså gjort det. Förklaring för er som inte tycker att jag bör klassas som cool.
Var tvungen att ta en test-bild. För att se om kameran fortfarande fungerar. Och kolla det gjorde den. Fantastiskt. Stylebykarl-Karl redo för sin första arbetsdag.
Hej!
Nu var det ett tag sedan. Jag har ju inte tid att hänga på Stylebykarl när jag är arbetssökande. Eller.. Mellan två jobb som vi brukar säga.
Jag ställer klockan på 7.37 varje dag och har som ambition att gå upp vid den tidpunkten. Det är endast ambition. Jag har blivit väldigt bekväm av mig, med resultatet att klockan är 8.45 innan jag tar mig upp. Inte helt fel va? Gå upp 8.45 och inte ha någon utarbetad plan för dagen.
Jag trodde ett tag att jag skulle bli less på mitt liv, rastlös och så. Men nej, det är förbannat skönt faktiskt. Risken finns att det inte blir långvarigt. Jag skickar faktiskt iväg ganska många svar på jobbannonser så förr eller senare är det väl någon som nappar. Personligen hoppas jag på "senare".
Wellington präglas för tillfället av april-väder. Fast deras motsvarighet förstås. Oktober-väder. Jag har nått statusen "familjemedlem" i vårt hem nu. Rollfördelningen är lite oklar, jag vet inte om jag ska titulera mig själv som pappa eller broder eller möjligen son. Men familj är jag, det är det som räknas! Emma (syster kanske?) har denna veckaavslöjat att hon inte riktigt har koll på årets månader. Så när jag tidigare, i mitt videoklipp, konstaterade att hon skulle föras bort till dårhuset var jag inte helt fel ute.
Puss hej, nu ska jag ha fredagsmys med familjen!
Jag ställer klockan på 7.37 varje dag och har som ambition att gå upp vid den tidpunkten. Det är endast ambition. Jag har blivit väldigt bekväm av mig, med resultatet att klockan är 8.45 innan jag tar mig upp. Inte helt fel va? Gå upp 8.45 och inte ha någon utarbetad plan för dagen.
Jag trodde ett tag att jag skulle bli less på mitt liv, rastlös och så. Men nej, det är förbannat skönt faktiskt. Risken finns att det inte blir långvarigt. Jag skickar faktiskt iväg ganska många svar på jobbannonser så förr eller senare är det väl någon som nappar. Personligen hoppas jag på "senare".
Wellington präglas för tillfället av april-väder. Fast deras motsvarighet förstås. Oktober-väder. Jag har nått statusen "familjemedlem" i vårt hem nu. Rollfördelningen är lite oklar, jag vet inte om jag ska titulera mig själv som pappa eller broder eller möjligen son. Men familj är jag, det är det som räknas! Emma (syster kanske?) har denna veckaavslöjat att hon inte riktigt har koll på årets månader. Så när jag tidigare, i mitt videoklipp, konstaterade att hon skulle föras bort till dårhuset var jag inte helt fel ute.
Puss hej, nu ska jag ha fredagsmys med familjen!
Down south, down under del IV
Efter mitt besök i Abel Tasman National Park reste jag återigen till Nelson, denna metropol. Jag kände att tiden var mig mogen för att lösgöra mina tyglar och ge mig in i vänstertrafik. För allting är ju himla felvänt i detta land, som jag redan har konstaterat. Och givetvis kör de bil på fel sida.
Eftersom jag är vriden till att framföra motordrivna fordon på ett tillfredsställande sätt tänkte jag att det inte borde vara något problem med att sitta på fel sida i bilen och sånt.
Man kan skymta min lilla pärla där den står parkerad på min fortsatta väg söderut. Söderut från Nelson via Richmond och sen vidare österut mot Kaikoura, slutdestinationen.
Detta skulle tydligen vara en Scenic Lookout och detta föremål fick markera punkten. Jag vet inte riktigt vilken dess funktion är.
Lewis pass. Vänstertrafiken var väl en baggis, men detta oroade mig något mer. Vinterdäck var inte något som min Nissan var utrustad med.
Och här tänkte jag att nu har jag tagit mig till helt fel kontinent. Jag lämnade ju Svea Rike för att slippa detta.
Men en halv bensintank och 20 mil senare fick jag min belöning. Mitt största bekymmer med min bilresa var den enastående naturen som ständigt tog min uppmärksamhet. Jag var vid flera tillfällen alldeles utom mig av förtjusning över landskapets fröjd för ögat. Jag hade gärna delat med mig av det i form av bilder men det är en upplevelse som inte kan fångas på bild. Man måste se det med egna ögon. Och jag vill inte förstöra någons nöje här, åh nej.
Och efter fem timmars bilresa var jag framme i Kaikoura. Här är pärlan igen, himla fin! Inte sant?!
Det finns en sälkoloni ute vid klipporna och med mitt nya högst mobila färdmedel kunde jag ta mig ut och träffa Felix här.
Här är Felixs son. Frans. Visst är han söt, Frans. Han är linslus nummer ett i denna koloni. Han är stjärnan. Den som står för all strålglans och signerar tröjor för dem som vill.
Ser ni valfenan till vänster?? Mitt enda bevis på att jag fick se en val! Och den här synen vaknade jag till förresten. Jag valde att sova i min bil eftersom det var BILligare. Hajar ni? Bil-ligare. Mm, jaa, ni förstår.
Solen lyste väldigt fint faktiskt.
Min sista dag var alldeles strålande fin!
Surreal but.. but nice. Ni vet väl var jag har hämtat denna fras förresten? Jaa, såklart! Vad annars? Det är klart att den är från Notting Hill.
Jag har ju lovat att visa bilder på världens coolaste varelser.
Det var sååå många. Måste ha varit minst tvåhundra. Asnice!
Och farbror albatross var också där, han ser förvisso ganska liten ut på denna bild men jäklar vad hans vingbredd var imponerande när han flög.
De var sååå fina! Jag ska bli delfin en dag!
Jag körde tillbaka till Picton längs östkusten och tog färjan tillbaka till WGTN och klockan 23.02 var jag hemma på Tasman Street igen. Bra resa.
Eftersom jag är vriden till att framföra motordrivna fordon på ett tillfredsställande sätt tänkte jag att det inte borde vara något problem med att sitta på fel sida i bilen och sånt.
Man kan skymta min lilla pärla där den står parkerad på min fortsatta väg söderut. Söderut från Nelson via Richmond och sen vidare österut mot Kaikoura, slutdestinationen.
Detta skulle tydligen vara en Scenic Lookout och detta föremål fick markera punkten. Jag vet inte riktigt vilken dess funktion är.
Lewis pass. Vänstertrafiken var väl en baggis, men detta oroade mig något mer. Vinterdäck var inte något som min Nissan var utrustad med.
Och här tänkte jag att nu har jag tagit mig till helt fel kontinent. Jag lämnade ju Svea Rike för att slippa detta.
Men en halv bensintank och 20 mil senare fick jag min belöning. Mitt största bekymmer med min bilresa var den enastående naturen som ständigt tog min uppmärksamhet. Jag var vid flera tillfällen alldeles utom mig av förtjusning över landskapets fröjd för ögat. Jag hade gärna delat med mig av det i form av bilder men det är en upplevelse som inte kan fångas på bild. Man måste se det med egna ögon. Och jag vill inte förstöra någons nöje här, åh nej.
Och efter fem timmars bilresa var jag framme i Kaikoura. Här är pärlan igen, himla fin! Inte sant?!
Det finns en sälkoloni ute vid klipporna och med mitt nya högst mobila färdmedel kunde jag ta mig ut och träffa Felix här.
Här är Felixs son. Frans. Visst är han söt, Frans. Han är linslus nummer ett i denna koloni. Han är stjärnan. Den som står för all strålglans och signerar tröjor för dem som vill.
Ser ni valfenan till vänster?? Mitt enda bevis på att jag fick se en val! Och den här synen vaknade jag till förresten. Jag valde att sova i min bil eftersom det var BILligare. Hajar ni? Bil-ligare. Mm, jaa, ni förstår.
Solen lyste väldigt fint faktiskt.
Min sista dag var alldeles strålande fin!
Surreal but.. but nice. Ni vet väl var jag har hämtat denna fras förresten? Jaa, såklart! Vad annars? Det är klart att den är från Notting Hill.
Jag har ju lovat att visa bilder på världens coolaste varelser.
Det var sååå många. Måste ha varit minst tvåhundra. Asnice!
Och farbror albatross var också där, han ser förvisso ganska liten ut på denna bild men jäklar vad hans vingbredd var imponerande när han flög.
De var sååå fina! Jag ska bli delfin en dag!
Jag körde tillbaka till Picton längs östkusten och tog färjan tillbaka till WGTN och klockan 23.02 var jag hemma på Tasman Street igen. Bra resa.
