Down south, down under del II
Efter Blenheim åkte jag vidare västerut, cirka 17 mil för att vara exakt. Där hittade jag Nelson som stoltserar med att ha Nya Zeelands geografiska mittpunkt uppe på ett litet berg. Som om nån skulle bry sig om det! Särskilt när det framkommer att det inte ens stämmer..
Här är den fina skulpturen som man har skapat för att markera mittpunkten. Vacker vaa? Mmmh, just det.
Nåå, Nelson har faktiskt en rätsida också. Orten är belägen vid kusten och det medför ofta vackra vyer. Och för att inte tala om FINA BÅTAR! Och jag gillar ju bilder på båtar, right?
Mmmm, BÅT!
Jag hade faktiskt inte förväntat mig att möta palmer när jag reste hit. Men denna bild är inte tagen från googles sökverktyg.. åh nej, den är tagen av fotografen Karl. Karl med K.
Jag finner det minst sagt surrealistiskt att se hav, stränder och snötäckta berg i kombination. Allting är himla felvänt här nere.
Surreal but... but nice.
Vårblommor
Hmm, ännu en sak som är himla felvänt här borta! Lutande horisont, det är ju för märkligt. Det har absolut ingenting att göra med att jag är en usel fotograf, det är bara att jorden lutar annorlunda på det södra halvklotet. Oförklarligt men onekligen intressant.
Mmja, denna utsökta bild får avsluta inlägget. Den är ju nästan horisontell, jag antar att jag skulle kunna komma undan genom att skylla på att tidvattnet medför en lutande illusion. Men förmodligen kommer ni inte att låta er luras den här gången heller.
Kommentarer
Trackback