Jag tar tjuren i hornen

Har slutligen gett upp mitt tysta krig mot Spotify. Nya Zeeland har inte revolutionerats av detta fantastiska program och då har nån liten djävul bestämt att jag inte kan använda tjänsten när jag bor här om jag inte har premium-prenumeration.

Vad är det för idioti? Jag firar tre månaders residens idag och har således uppgraderat mig så att jag kan använda skiten. För det är ju bra skit.

Jag ansåg mig själv också vara värd någon typ av unnelse. Unnelse? Hur vänder man på ordet 'unna'? Vi kör unnelse, det är fult och det är lite kul. Varför anser jag mig förtjäna denna unnelse då? Jo, bara för att jag är så himla bra. Jag insåg detta faktum igår eftermiddag när jag avslutade min fjärde vecka som tjänsteman. Min arbetsbörda växte in absurdum på fredagen. Ingen hade någonsin varit med om en så stor hög av arbete.

"ojojoj, Karl, det här kommer att ta hela dagen" sa de. Fast på engelska då. Förstås. Men vid 12.30 var jag redan klar. Jag försatte mig själv i någon sorts trans av djup fokusering och bara körde. Vid 14-tiden kom min närmaste handledare och sa till mig att de ville ha kvar mig "long term". Kan du tänka dig det, Karl? Att stanna.

Jag gillar inte min arbetsplats något vidare. Jag har för mycket att göra och för dåligt betalt. Men det säger jag inte till min handledare. Istället säger jag:

"Yeah, of course! I'd love to stay!"

Och det är lite så det går till när jag resonerar med min omgivning. Jag tänker en sak men säger en annan.

Hur som helst tyckte jag detta var grund för en liten unnelse. Frihetskänslan av att streama Spotify!!! Mm-mm-mmmh!

nkl

Soluppgång i Wgtn. Tidigt tidigt tidigt.

Kommentarer
Postat av: Ann-Therese

Tjuren VID hornen om jag får be

2011-11-12 @ 18:03:11

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0